StevenMwaura1000x300webbSVENSK

September 16, 2015 | Posted in Inkluderande Undervisning, Utbildning | By

Hur ska Inkluderande Undervisning definieras? Och hur ser processen ut när ett projekt om Inkluderande Undervisning implementeras? Det var några av de frågor som diskuterades när IAS arrangerade ett seminarium på temat: Vad är bäst i utbildning- Integration eller Separation?

Seminariet besöktes av IAS samarbetspartners samt studenter och lärare från Stockholms Universtet och öppnades med en kort översikt om Inkluderande Undervisning för att sedan övergå till hur begreppet ska definieras.

– Inkluderande Undervisning handlar om att inkludera alla barn, med speciellt fokus på de som har svårt att ta till sig och delta i undervisning och därmed är extra sårbara för utanförskap och marginalisering. Det kan till exempel handla om barn med funktionshinder, sade Stephen Mwaura, IAS Koordinator för Inkluderande Undervisning.

Förändra omständigheterna-inte barnen

Stephen betonade att alla barn kan lära sig nya saker och borde ges samma möjligheter att nå sin fulla potential.

– Inkluderande Undervisning handlar om att anpassa system för att undanröja de hinder som gör att barn inte kan delta i undervisning. Det är inte barnen som måste förändras utan omständigheterna. Hur kan vi ta bort eller minimera det som hindrar att barn får en kvalitativ utbildning?

Paul Mbatia, samordnare från Light from the World i Nederländerna, betonade också att det handlar om att förändra utbildningssystemen och att det i sin tur går tillbaks till hur vi ser på människor

-Vad är ditt första intryck när du ser en haltande person? Ser du personens funktionsnedsättning eller ser du själva personen? Funktionsnedsättningen i sig är inte problemet, problemet är hur vi ser på och bemöter den personen. Utbildning är en mänsklig rättighet och bör ges på grunden av att alla barn ska ha samma möjlighet att delta, sade Paul.

Barn undangömda i hemmen

Funktionshindrade barn är särskilt utsatta för utanförskap då de ofta inte accepteras av vänner, familj eller de samhällen där de bor i. Det är inte ovanligt att dessa barn undangöms i hemmet eftersom föräldrarna tror att funktionshindret beror på en förbannelse.

-Det finns en hel del arbete att göra när det gäller attitydsförändringar i Somalia, Tanzania, Sudan, Sydsudan, Etiopien och Kenya där IAS arbetar med Inkluderande Undervisning. IAS arbetar med detta genom att anordna informationskampanajer, utbilda lärare, prata med föräldrar och lokala politiker, anordna föräldragrupper, att tidigt identifiera de barn som behöver hjälp,etc, sade Stephen.

Hur långt ska Inkluderande Undervisning anammas?

Seminariet avslutades med en paneldiskussion om den bästa vägen framåt. Ska undervisning vara inkluderade eller separerande? Och hur långt ska vi anamma Inkluderande Undervisning?

-I IAS vi vill ge barnet den bästa starten i en utbildning och en smidig övergång till den vanliga skolan. Ofta börjar barn med funktionshinder skolan mycket sent, eftersom de har hållts undagömda hemma, sade Stephen.

Därför kan dessa barn under en övergångsperiod gå till en specialklass under två år för att få extra stöd och när barnet är redo överförs han eller hon till en vanlig klass. Medan de går i specialklass har de möjlighet att träffa barn från de vanliga klasserna vilket blir en slags integrering till att så småningom gå i vanlig skola.

– Inkluderande Undervisning är en process, ett ständigt sökande för att hitta bättre sätt att bemöta mångfald. Det är således en pågående process att förändra utbildningssystemen (politik, praxis, attityder, resurser och miljö), så att de kan välkomna, stödja och gynna alla barn, sade Stephen.

Klicka här för Seminariefilmer

 

Text: Rebecka Woods

 

 

 

Share