IAS på plats i ett bräckligt Sydsudan

benificiries
Människor som utbildats i skördehantering i Rolngap village, Aweil, i norra Bahr El Ghazal

October 15, 2015 | Posted in Utbildning, Vatten | By

Sedan december 2013 har konflikten i Sydsudan förstört livet för miljontals sydsudaneser och över 2,2 miljoner är idag på flykt. IAS är på plats i norra Bahr el Ghazal med ett stort utvecklingsprojekt som fokuserar på mat och vattenförsörjning samt långsiktig samhällsutveckling. Hittills har 23 000 människor blivit hjälpta.

Över 90% av människorna i Sydsudan lever idag i extrem fattigdom och de humanitära konsekvenserna är omfattande i landet med höga dödssiffror och många människor som lider av sjukdomar och skador. En utbredd osäker livsmedelsförsörjning har resulterat i svår undernäring.

Landsbygdssamhällen i norra Bahr el Ghazal är särskilt utsatta när det gäller avsaknad av mat och vatten. Här hjälper IAS samhällen att odla nödvändiga grödor som sorghum, jordnötter och sesamfrön.

-Vi vill att samhällena ska leda sin egen utvecklingsprocess och därför tränar vi bönder i modern livsmedelsproduktionsteknik. Här får de lära sig sig hur de ska ta hand om sina skördar på bästa sätt samt hur de kan lagra spannmål och baljväxter, säger Zaitun Ragota, programchef för IAS Sydsudan.

– Den här bildningen är mycket viktig eftersom människor lär sig att förhindra eller minska skördeförluster, säger Zaitun.

Förbättrad hygien och sanitet

En annan del av projektet handlar om vatten, sanitet och hygien (WASH) och innebär bland annat att nya borrhål borras och att nya vattensystem byggs. IAS har fram tills idag borrat elva nya borrhål och varje borrhål förser minst 500 personer med vatten. Hittills har även 20 trasiga borrhål lagats, flera nya vattensystem konstruerats samt att nya latriner har byggts i tre skolor.

En viktig aspekt i vattenarbetet är utbildning i hygien och sanitet.

-Norra Bahr el Ghazal har en lång historia av att man med hänvisning till kulturella normer uträttar sina behov utomhus vilket ger upphov till dålig sanitet och att sjukdomar sprids. Utbildning i hygien och sanitet är ett effektivt sätt att förändra dessa tankemönster, säger Zaitun.

Främja flickors utbildning

Mottagarna i projektet får också utbildning i frågor som rör genus, tidiga äktenskap, utbildning för flickor samt frågor som rör HIV/Aids.

– IAS vill skapa en medvetenhet om farorna med tidiga äktenskap och genom olika flickaktiviteter förespråkar vi flickors rätt att gå i skolan. Här är tillgång till vatten en viktig aspekt. Flickor är de som oftast hämtar vatten i familjerna och måste gå många timmar varje dag till närmaste brunn vilket gör att de inte har tid att gå i skolan. Men genom att minska gångavståndet får de nu en chans till utbildning.

Kvinnor, män och barn är alla mycket positiva och glada över att IAS insatser, säger Zaitun.

-Alla är aktivt involverade i detta projekt och delar känslan av att äga det tillsammans.

Text: Rebecka Woods

Läs mer →

Unga mammor står nu på egna ben

Some of the young mothers
Från vänster: Victoria, Abigail, Eddah, Immaculate och Teresia kan nu försörja sig själva, tack vare Kenyakassen.

October 14, 2015 | Posted in Företagssamarbete, Kenyakassen, Linas Matkasse, Matförsörjning, Utbildning | By

För några år sedan levde de här ensamstående mammorna ett svårt liv. Några var fast i äktenskap där de blev misshandlade och andra arbetade som prostituerade. Men tack vare Kenyakassen kan de idag försörja sig själva.

Kenyakassen är ett samarbete mellan IAS och Linas Matkasse och är ett stödprojekt som hjälper människor att få en långsiktig hållbar ekonomi. Mottagarna består av människor som lever med HIV/Aids, personer med funktionshinder, äldre och ensamstående föräldrar.

– Människor får ta emot en matkasse en gång i månaden under 18 månader så att de kan spara ihop pengar till en egen buffert. De är också med i en självhjälpsgrupp för att stärka sin självständighet och sitt ekonomiska inflytande, säger Susan Kiambi, IAS programchef Kenya och ansvarig för Kenyakassen.

Räddade från gatan

Den här mammagruppen från Nakuru består av 20 unga ensamstående mammor som är mellan 23-27 år gamla. Många har räddats från svåra äktenskap eller från Nakurus gator där de arbetat som prostituerade.

– I Nakuru har vi ett samarbete med ett kriscenter i en lokal församling som hjälper unga kvinnor som har det svårt. Mammorna får stödsamtal och rådgivning och får gå med i en stödgrupp där de träffas för att utbyta erfarenheter. Efter att de har rehabiliterats får de genom Kenyakassen regelbundna matkassar och  utbildning i olika inkomstbringande verksamheter, säger Susan Kiambi.

Klarar sig själva

De här unga mammorna står idag idag på egna ben. Flera av dem har egna småföretag och några av dem har utbildat sig inom skädderi eller pärltillverkning

– Jag har träffat de här mammorna många gånger och alla har en så positiv attityd. En tjej som heter Eddah, säljer begagnade kläder och en annan flicka Teresia säljer potatis till ett grossistföretag. Några av dem arbetar också med enklare jobb som att tvätta kläder och diska på hotell i Nakuru. Alla stöttar varandra och är övertygade om att de kommer att klara sig själva, trots att Kenyakassen är avslutad, säger Susan.

 

Text: Rebecka Woods

Läs mer →

IAS bjöd in till seminarium om Inkluderande Undervisning

StevenMwaura1000x300webbSVENSK

September 16, 2015 | Posted in Inkluderande Undervisning, Utbildning | By

Hur ska Inkluderande Undervisning definieras? Och hur ser processen ut när ett projekt om Inkluderande Undervisning implementeras? Det var några av de frågor som diskuterades när IAS arrangerade ett seminarium på temat: Vad är bäst i utbildning- Integration eller Separation?

Seminariet besöktes av IAS samarbetspartners samt studenter och lärare från Stockholms Universtet och öppnades med en kort översikt om Inkluderande Undervisning för att sedan övergå till hur begreppet ska definieras.

– Inkluderande Undervisning handlar om att inkludera alla barn, med speciellt fokus på de som har svårt att ta till sig och delta i undervisning och därmed är extra sårbara för utanförskap och marginalisering. Det kan till exempel handla om barn med funktionshinder, sade Stephen Mwaura, IAS Koordinator för Inkluderande Undervisning.

Förändra omständigheterna-inte barnen

Stephen betonade att alla barn kan lära sig nya saker och borde ges samma möjligheter att nå sin fulla potential.

– Inkluderande Undervisning handlar om att anpassa system för att undanröja de hinder som gör att barn inte kan delta i undervisning. Det är inte barnen som måste förändras utan omständigheterna. Hur kan vi ta bort eller minimera det som hindrar att barn får en kvalitativ utbildning?

Paul Mbatia, samordnare från Light from the World i Nederländerna, betonade också att det handlar om att förändra utbildningssystemen och att det i sin tur går tillbaks till hur vi ser på människor

-Vad är ditt första intryck när du ser en haltande person? Ser du personens funktionsnedsättning eller ser du själva personen? Funktionsnedsättningen i sig är inte problemet, problemet är hur vi ser på och bemöter den personen. Utbildning är en mänsklig rättighet och bör ges på grunden av att alla barn ska ha samma möjlighet att delta, sade Paul.

Barn undangömda i hemmen

Funktionshindrade barn är särskilt utsatta för utanförskap då de ofta inte accepteras av vänner, familj eller de samhällen där de bor i. Det är inte ovanligt att dessa barn undangöms i hemmet eftersom föräldrarna tror att funktionshindret beror på en förbannelse.

-Det finns en hel del arbete att göra när det gäller attitydsförändringar i Somalia, Tanzania, Sudan, Sydsudan, Etiopien och Kenya där IAS arbetar med Inkluderande Undervisning. IAS arbetar med detta genom att anordna informationskampanajer, utbilda lärare, prata med föräldrar och lokala politiker, anordna föräldragrupper, att tidigt identifiera de barn som behöver hjälp,etc, sade Stephen.

Hur långt ska Inkluderande Undervisning anammas?

Seminariet avslutades med en paneldiskussion om den bästa vägen framåt. Ska undervisning vara inkluderade eller separerande? Och hur långt ska vi anamma Inkluderande Undervisning?

-I IAS vi vill ge barnet den bästa starten i en utbildning och en smidig övergång till den vanliga skolan. Ofta börjar barn med funktionshinder skolan mycket sent, eftersom de har hållts undagömda hemma, sade Stephen.

Därför kan dessa barn under en övergångsperiod gå till en specialklass under två år för att få extra stöd och när barnet är redo överförs han eller hon till en vanlig klass. Medan de går i specialklass har de möjlighet att träffa barn från de vanliga klasserna vilket blir en slags integrering till att så småningom gå i vanlig skola.

– Inkluderande Undervisning är en process, ett ständigt sökande för att hitta bättre sätt att bemöta mångfald. Det är således en pågående process att förändra utbildningssystemen (politik, praxis, attityder, resurser och miljö), så att de kan välkomna, stödja och gynna alla barn, sade Stephen.

Klicka här för Seminariefilmer

 

Text: Rebecka Woods

 

 

 

Läs mer →